Search results

När Jonatan Wistrand läste till läkare drabbades han av testikelcancer. Plötsligt var rollerna ombytta och han själv blev patient, vilket väckte tankar om roller och identitet. Intresset höll i sig och blev så småningom temat i hans forskning och avhandlingsarbete. Idag föreläser han om läkaren som patient på läkarstudenternas kurs i medicinsk humaniora. – Genom att studera litteratur och historia

https://www.lu.se/artikel/lakaren-som-blev-patient-viktigt-med-mellanmanskliga-varden - 2026-01-18

Kan en neurofysiolog och en litteraturvetare hitta gemensam grund att stå på för att jobba tillsammans? Jodå – det intygar både Martin Garwicz och Katarina Bernhardsson som tillsammans leder Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. – Ursprungligen ville jag bli humanist och var väldigt intresserad av filosofi och språk. Det väckte min fascination för hjärnan, det mest humanistiska av alla v

https://www.lu.se/artikel/medicinsk-humaniora-ger-utrymme-nya-tankesatt - 2026-01-18

Ingen människa är en ö – och det gäller inte minst för medarbetarna vid universitetet. Känslan av att vara en del i ett större sammanhang står högt på prioriteringslistan bland dem som varit med på de workshoppar som handlar om vad som krävs för att LU ska kännas som en attraktiv och hållbar arbetsplats. Projektet ”Framtidens arbetsplats – hållbar och hybrid” startade i oktober förra året och leds

https://www.lu.se/artikel/tema-arbetsmiljo-viktigt-med-utvecklingsmojligheter-en-attraktiv-arbetsplats - 2026-01-18

Etnologen Susanne Lundins forskning handlar ytterst om livet och döden och hur människor förhåller sig till det oundvikliga. Vad är människor beredda att göra för att skjuta upp slutet en smula? Finns det en gräns när människan upphör att vara människa? Susanne Lundin är professor vid Institutionen för kulturvetenskaper och har arbetat tvärvetenskapligt tillsammans med medicinare i trettio år. Ida

https://www.lu.se/artikel/doden-var-god-droj - 2026-01-18

Vad säger forskningen om den framtida arbetsplatsen och dess ledarskap? Arbetsmiljöforskare Calle Rosengren, nyligen utsedd till årets HR-forskare, tror på hybridmodellen. Han uppmanar till ständig dialog mellan chefen och medarbetarna. – Att vara chef blir mer utmanande med högre krav på den tillits­baserade styrningen, säger han. Calle Rosengren på Designvetenskaper är särskilt intresserad av hu

https://www.lu.se/artikel/tema-arbetsmiljo-viktigt-med-standig-dialog-mellan-chef-och-medarbetare - 2026-01-18

Atomfysikern Anne L’Huillier har bråda dagar. Tidigare i år fick hon det prestigefyllda Wolfpriset – en utmärkelse som kanske inte är så välkänd för den breda allmänheten, men som inom fysikämnet anses vara det näst finaste efter Nobel­priset som man kan få. Det är för sitt forskningsbidrag till ultrasnabb laservetenskap och attosekundfysik som Anne L’Huillier belönats. – Jag har inte riktigt land

https://www.lu.se/artikel/prestigefyllt-fysikpris-till-lundaforskare - 2026-01-18

Regeringens satsning på profilområden kritiseras. LUM har frågat samtliga dekaner vad de anser om satsningen. Många menar att den fria forskningen hotas. Det finns också oro för att annan forskning ska drabbas ekonomiskt. Farhågor finns även för att mycket arbete nu läggs på något som kanske aldrig blir verklighet. Christofer Edling, dekan Samhällsvetenskapliga fakulteten Risk för att det blir pro

https://www.lu.se/artikel/dekanerna-tveksamma-till-satsningen-pa-profilomraden - 2026-01-18

Development Office (tidigare Donatorrelationer) samlar in pengar till studenter och anställda som på olika sätt drabbas av kriget i Ukraina. Gåvor märkta ”Ukraina” tas emot via Swish 1230299719 eller bankgiro 830-6599. Pia Siljeklint, chef för ­Development Office, listar fyra områden som pengarna kan komma att användas till. Finansiera korta anställningar av forskare.  Forskare som berörs av situa

https://www.lu.se/artikel/fyra-satt-att-anvanda-insamlade-pengar-till-ukraina - 2026-01-18

Hon står på barrikaderna i kampen om att bevara universitetets identitet. Är aldrig rädd för att säga vad hon tycker – och hon tycker mycket. Hon värnar om det korrekta språket och ifrågasätter maktstrukturer. Hon har åkt ut och in ur kylan ett par gånger. Det handlar om Gunnel Holm som efter 44 år nu går i pension. – Jag har en förmåga att vara här och nu, svarar hon på frågan om hur hon ska klar

https://www.lu.se/artikel/oradd-sanningssagare-lamnar-universitetet - 2026-01-18

När Karin Andersson är ledig och inte ute i naturen, sysslar hon gärna med sådant som ligger långt bak i tiden. Släktforskning och framför allt kläder, väskor och skor från mormors tid. Men det är inte utan stolthet som hon konstaterar att hon jobbar vid en institution som är på frammarsch – Statistiska på Ekonomihögskolan. – Vi växer och har flera nyanställningar på gång, berättar hon då LUM besö

https://www.lu.se/artikel/folk-administrator-med-smak-aldre-mode - 2026-01-18

Under några dagar i mars 2020 strömmade avbokningarna in till LU Konferens och halva årsomsättningen försvann i ett nafs. Sedan vände det och idag har verksamheten breddats och vilar på tre ben istället för ett. Fem miljoner kronor gick upp i rök för LU Konferens när pandemin slog till för drygt två år sedan. Nästan samtidigt som alla avbokningar droppade in kom det förfrågningar om hybridmöten, i

https://www.lu.se/artikel/pandemin-tvingade-lu-konferens-att-bredda-verksamheten - 2026-01-18

Att vara en av huvudförfattarna till en rapport från FN:s klimatpanel är prestigefullt, men innebär också massor av ideellt arbete. Martina Angela Caretta, lektor i kulturgeografi, har upplevt båda sidor av myntet. – För mig är det kanske den största äran som jag kommer att uppleva i mitt professionella liv. Samtidigt önskar jag att stödet hade varit bättre, säger hon. Martina Angela Caretta är 35

https://www.lu.se/artikel/en-ara-att-skriva-klimatrapport-fn - 2026-01-18